Jag har inte den blekaste susning om vad jag ska skriva om. Har tappat lusten med bloggandet, vet inte varför. Jag tar en bloggpaus tills jag får tillbaka lusten.

Puss på nosen.

Jag och Markus har legat hemma och varit bakis hela dagen. Jag har sovit till och från fram tills typ 21 haha. Så nu är Rosie pigg, men ska snart lägga mig ändå, kan liksom inte motstå min älskling. ;)

Sup lugnt alla därute! Förresten vill jagsäga grattis till Johan Eriksson på hans födelsedag idag och så vill jag gratulera Micka och Morgan för att dom vart tillsammans! :D Jag är jätteglad för eran skull.

Nu blir det mera E.T. sen kanske en till film och sen sova. (:

edit: Sandra Dee skrev att det heter backdrunk, inte hangover. Ett internskämt helt enkelt! (

Var längesedan jag engagerade mig i bloggen. Jag vet inte om det är intresset som falnar eller om jag bara har blivit en riktig facebook nörd. ;)

Markus har tagit hit sin dator, såå vi slipper slåss om min, men om man jämför min dator med hans så kan ju min ta och slänga så väldigt hårt i väggen. O.o Jag vill hitta på något! Men vad? Har ni några tips? Min läsare har smitit ifrån mig här också märker jag, det är ju inge kul. :( Är det något speciellt ni vill att jag ska skriva i bloggen för att intresset ska hålla sig kvar? I have no clue. Har tänkt på en annan sak också! ända sen jag och Markus vart tillsammas igen så är inte bloggen lika viktig för mig, den har liksom alltid varit ett get away om jag mår dåligt. Vet aldrig vad jag ska skriva när jag mår bra. Då blir jag bara stressad och irriterad och till slut struntar i det. Hmm, vad ska man skriva mer? JO! Slänger in någon bild eller två. :)

Just nu sitter jag och försöker hålla mig vaken, men mina ögonlock vill något helt annat. Känns som att dom snart trillar ner och stannar där tills någon gång imorgon eftermiddag. Jag har fin utsikt iallafall, min älskling sitter i soffan och nördar vid sin dator. Cutiepie. <3

Nääääe gonatt!

Det finns inte ens ord för hur lycklig du gör mig Markus, du är verkligen the one. My one true love. Att jag får vara din gör mig så lycklig så att jag nästan spricker. Jag vill föralltid vara din. Jag älskar dig. <3

Detta är inte vanligt när det gäller mig, men tro det eller ej, jag är nykter på en fredagkväll! Ska snart göra rent i avloppet i köket, tror att det är där alla irriterande bananflugor kommer ifrån. Jippi! Inte alla som rensar avlopp på en fredagkväll när alla andra ligger och myser framför en film, har sex, festar eller kanske ligger och spyr någonstans pga för mycket alkohol. :)

Aja, back to work!

När jag upptäckte att Melissa hade publicerat mitt gästbloggsinlägg så vart det helt plötsligt 150 besökare om dagen på bloggen. Jag bryr mig inte om statistiken. Men det kändes som att om folket ändå skulle in på bloggen och titta, så är det det inlägget dom förmodligen vill läsa.

Jag har läst igenom en massa mammabloggar nu igen, visst min biologiska klocka tickar, men jag är långtifrån redo att skaffa barn, jag vill ha körkort, jobb och större lägenhet innan jag vill bli mamma. Det finns många därute som förlitar sig på soc eller sina föräldrar ekonomiskt om dom blir gravida, men det är så fel. Ska man ha ett barn ska man kunna ta hand om det själv! Nog babblat om det.

Jag saknar Markus så mycket! Vi har sovit med varandra varenda natt i nästan 3 veckor, så i natt är det väldigt tomt. Ska ta en dusch och bara försöka slappna av och ta hand om mig själv, hårinpackningar och grejer. : )

Godnatt!

Jag har tvekat många gånger om jag ska skriva ner det här eller inte. Enda sen första gästbloggs-inlägget på Melissas blogg har jag tänkt om jag kanske ska skriva om min bror som var dödfödd och min bästa kompis som tog sitt liv.

I min familj pratar vi inte om min bror, han skulle heta Robert om han levde idag. Jag kan inte ens tänka mig att jag har en änglabror, han skulle fyllt 24 nästa år om jag inte minns helt fel. Så fort jag nämner honom för mamma så försöker hon byta samtalsämne, det är för smärtsamt för henne att komma ihåg. Pappa är det ingen idé alls att nämna honom för, jag antar att han tycker att det är för smärtsamt.

Jag har mpnga gånger tänkt tanken, om jag och Robert hade kommit överens eller inte. Om han skulle bli kriminell eller kanske en väldigt bra student. Jag har alltid varit "the screw up" i familjen, det var alltid jag som hamnade i trubbel. Jag undrar så om Robert hade skyddat mig från allt ont eller om han bara hade retat mig. Jag har två storasystrar här på jorden och jag älskar dom innerligt. Jag bara undrar om det hade varit samma kärlek till Robert.

När jag pratade med min storasyster tidigare idag nämnde jag honom och hon sa att hon också har tänkt på Robert. Det visste jag faktiskt inte. Detta inlägg kanske kommer bli svårläst, det är för att jag gråter. Med tanke på att jag inte fick chansen att lära känna Robert så känns de inte lika hemskt att skriva om honom som det kommer bli att skriva om min bästa vän.

Nathalie lärde jag känna ordentligt när jag gick i 8:an. Jag skulle kunna skriva en hel bok om henne. Jag saknar henne så fruktansvärt mycket. Vi hade väldigt kul när vi umgicks, jag kommer ihåg en grej, det var en gång när vi var i Falun, vi stod vid några gungor, ni vet såna där som bara är plankor. Vi hängde oss över dom och gungade fram och tillbaka och bara skrattade. Det kanske låter som ett sjukt minne, men det är ett utav dom underbaraste jag har med henne. Ett annat jag har var när jag berättade för henne att jag hade blivit kär i henne, det enda hon gjorde var att ge mig en puss i pannan och efter det var vi helt plötsligt tillsammans.

Jag flyttade till ett behandlingshem i slutet av 2003, när det hände träffades jag och Nattha mindre, vi passade alltid på att smygträffas i Borlänge när jag väntade på tåget till antingen Ludvika eller Mora. En hel timme hade vi för oss själva, det var helt underbart, jag kände mig fri med henne, kunde vara mig själv med henne. Men någonting som verkligen krossade mig var att hon också bodde på ett behandlingshem, hon hade diagnosen borderline.

Sista gången jag träffade henne sa jag åt henne att lova mig att inte ta livet av sig. Hennes ord var: Det kan jag inte lova. Ett par veckor senare får jag beskedet att min älskade Nattha har tagit livet av sig. Hela min värld raserades. Jag slutade äta, min livslust försvann. Begravningen kändes inte ens sann, jag trodde inte på att min älskade Nattha låg i den vita kistan längst bort i rummet. Än idag förstår jag inte att hon är borta. Varje gång jag besöker hennes grav skäller jag ut henne för att hon försvann, jag sjunger för henne, gråter för henne. Jag saknar henne så mycket, hon kommer alltid att vara den vackraste och bästa vännen. 

Robert och Nathalie, ni är dom vackraste änglarna himlen har sett. Jag älskar er. <3

/ En ledsen och ensam Rosie.

Ja, nu har Melissa publicerat mitt gästbloggsinlägg om min bror och min älskade Nattha. Gå gärna in och läs.

Yes, så sant som det är skrivet! Jag och Markus ska tvätta! Wiiiihoooo! Rena kläder. :D Gårdagen spenderades i sängen med tv-serier, helt underbart. <3 Älskling kom till mig runt 4-tiden imorse, så jag slapp sova själv. :)

Nu står han i duschen och jag passar på att skriva ett blogginlägg, det kommer någon bild i detta inälgg med! DEN NI! :D

Jag går på rosa moln, jag har min älskling, min lägenhet som ioförsig inte är världens vackraste, jag har internet igen, och såklart mat i kylen. Nu mår Rosie bra! :D

Måste skriva någon rubrik ju!

Jag är så fruktansvärt ölsugen och uttråkad. :/ Sitter hemma hos Örjan med Markus, Sandra Dee, Svensson och Ansjovis. ;) Vet inte vad som händer ikväll egentligen, Sandra skulle fixa öl så det kommer nog bli någon klunk eller två förhoppningsvis. Sprit går det ju att få tag på, men det slår som saagt slint i huvudet på mig när jag  dricker det, så det är inte någon vidare bra idé.

Hmm, vad ska man skriva mer? Kommer inte på något. JAG VILL HA INTERNET HEMMA IGEN! :(

Ha så kul ikväll, sup lugnt. :)

Jag blir skogstokig på att det inte finns något internet hemma! TOKIG! Det finns absolut ingenting att göra hemma! Eller JO! TVÅ saker! Sova eller äta! Åååååå fuck it, nu ska jag bort till soffan och förhoppningsvis få en puss av Markus.

Puss

Jag har inget internet hemma och vet inte när jag får tillbaka det igen. :/ Såå det blir bara uppdateringar när jag är hemma hos någon kompis.

Then you know. :)